Jag
har varit tvungen att ligga i kojen några dagar på grund av en bacillusk som
tagit sig friheten att gå ombord utan lov. I dag har jag lyckats göra mig av
med hen och är på benen igen, om än lite svaga så bär de mig. Jag stapplade ut
och la mig på klipporna med vågornas brus i öron och solens strålar på kroppen
så piggnade jag till en smula. Det finns massor med växter och djur även på de
kalaste klippor, länge satt jag och förundrades över deras livskraft trots en tillsynes
mager tillvaro. Små spindlar sprang med en faslig fart över klipporna, ca 100
gånger sin kroppslängd per sekund, det är 7-800 km i timman för en stor
människa. Fast det är klart, de har åtta ben de små rackarna, men ändå. Jag har nu också sett en Ålkråka (Skarv) som fångat och ätit en ål, kråkan hade ett väldigt stort problem i sin
näbb men efter många minuter gav ålen upp och lät sig sväljas. Havsöringen fortsätter
att patrullera sin strand och Ejdrarna dyker i hamnen men maneterna har simmat
vidare men är snart tillbaka tror jag.

Det
är ordnat i naturen