De hästekipage jag sett trava runt i staden måste utgå
från någon plats.
Och den platsen skulle jag hitta i dag.

Ut på staden som
ligger på andra sidan gatan ifrån hamnen och se om det kom någon häst där jag
tidigare sett dem.
Jodå där var en fux som jag såg och noterade vart den tog
vägen.
Strosade runt lite bland affärer restauranger och kasinon.
En Chow Chun supermarket hittade jag.
Det är en asiatisk affär där de sålde stora säckar med
ris och tjugofem liters ”målarfärgsburkar” med olja. Och massor med annat
smaskigt, konstigt, och även sådant som jag kände igen.

Rätt vad det var kom en häst
till.
En Norsk Fjordhäst som visade mig vägen ett stycke.
Förbi tågstationen
och gatan bort förbi alla hamnar travade den.

Längs denna gata ligger det mängder
med matbodar där folk stod och slevade i sig av havets läckerheter blandat med lite skräpmat.
På andra
sidan längs med samma gatan sitter folk i restauranger och äter dom också.
En riktig mat-gata.

Nästan framme vid gästhamnen där Elaine ligger förtöjd kommer en mörkbrun häst
ja nästan svart och stannar vid gästhamnen.
Det var där de startade och bytte
passagerare.

Det är oftast så det är.
Riktigt nära finner man det man söker
även om man letar långt borta.
Jag väntade sedan där för att se alla tre
hästarna på nära håll.
Och kolla in deras fötter så klart.
På bilden ser man att precis framför pannan på hästen tittar Elaines näsa fram.

Ett litet barn som ville klappa hästen på ett bakben
blev bryskt tillrättavisad om att man klappar där fram.
Föräldrarna här är
hårda mot sina barn och hör de inte första gången skärps tonen riktigt
ordentligt.
Det gäller att göra som föräldrarna säger här nere.

Det blåser
fortfarande hårt västligt och någon skur kommer då och då.
Och ett fasligt promenerande är det, runt sju timmar i dag.
Precis som för hästarna, hela dagen fick dom också hålla på.

Den som söker den finner