27 januari och en dag kvar att segla om allt går som planerat och om vi är där jag tror vi är.
Sverige är knappt 840 sjömil långt från norr till söder.
Vi har snart seglat ca 3000 sjömil från Las Palmas, så ni förstår att det är en bit.
“Vägen till Las Palmas från Tjörn var 1726 sjömil”.
Närmsta vägen över Atlanten är ca 2800 sjömil men vi har inte seglat den vägen utan var en bra bit ned mot Kap Verde.

Man går där nedåt för att vindarna brukar vara mer stabila på de latituderna.
Samtidigt vinglar vi runt lite för att finna bekväma (bogar).
Jag vet inte om man säger bogar när vinden kommer rakt akter ifrån. Bra rumpor heter det inte vet jag men vore passande.
Som ni ser kommer man väldigt långt även i små farter om man håller på ett tag.
Det är Kl.12.00 UTC 120 sjömil kvar till viken vi skall ankra i.
Sainte-Anne heter den och ligger på den sydvästra ändan av Martinique.
Med 5 knops fart så seglar vi 120 sjömil på ett dygn så i morgon är vi framme.

Allt har gått bra och jag mår bra.
Båten är hel och inget har gått sönder.
Det enda som fallit över bord är en skruv med plast vred som håller en solpanel.
Dessa skruvar har hela tiden varit i kortaste laget men är nu ersatt av en riktig bult. Sjögräset är det som ställt till mest problem och försinkat oss en dag.
Men vi har inte bråttom.
Jag har provat fiskelyckan i dag med ett mindre drag utan ståltafs.
Men efter några minuter så släpar vi en sjögräsruska efter oss som ingen fisk vill ha.

Saint Lucia är ön närmast söder ut och i dess norra ända ligger Rodney Bay.
Där landsteg Mike från USA på båten Sea Hawk i måndags morse tillsammans med Åsa från Sverige. Endast 20 sjömil är det mellan dessa vikar.
Världen är liten.
Vi träffades första gången i La Coruna och har sedan möts många gånger.
Och Åsa träffade jag utanför Viggo tillsammans med tyska båten Sea Below.

Världen är inte stor den är mycket mindre än du tror

UTC 12.00; 14 30.1N 058 54.4W Luft 27 Vatten 25